Matilda Johansson

Som ni kanske märker.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om förutom hästarna och deras träning. Om någon har något förslag så får den mer en gärna säga till! :)

Själv har jag funderat på att kanske skriva om lite tips, någon "hiss & diss" kanske? Kanske något om förebilder?

Känner hur som helst att jag vill ha lite struktur på den här bloggen, annars blir det tråkigt.

Nu ska jag snabbt äta lite pasta (med ketchup så klart) och sen bär det av till jobbet.

Jag är ordlös.

Nu har jag en header iallafall. Skulle även vilja att bakgrunden till "texten" var vit och "sidorna" grå. Men så teknisk var jag inte, så det får bli ett senare problem. Om någon snäll teknisk person har tips så får den gärna säga till. Nu ser det hur som helst lite fräschare ut, hehe.

Glömde göra det där inlägget igår som jag skulle!

Jag red på Bina i typ 1,5 h... Med upp-och-avvärmning inräknat då så klart. Det gick bitvis SJUKT bra. Hon lyssnade så onaturligt bra. På gränsen till för bra. Emellanåt var hon lite stum, men då lossade jag bara mina axlar och armbågar så blev det bra igen. Vi var båda nöjda när vi lämnade ridbanan!

Spänd på hur det ska gå imorgon på programridningen! Jag ska rida LB:3, vilket är ett ganska logiskt program så förhoppningsvis ska min hjärna klara av det. Sedan återstår det att se hur pass bra Binas psyke kommer att klara det. Det var snart ett år sedan vi var ute på något liknande senaste. Men vi hoppas på det bästa och kör på bara!

Vid tolvtiden drar jag hem från min pojkvän och rider Rubina, putsar alla saker, förbereder allt och så ska jag banne mig få bort de sista flugäggen från hennes ben. Funderar på om man vågar sig bort till ridhuset idag, om man får rida i det, vet inte om det är fixat än (höll på att braka ihop i vintras).



Var bara tvungen. Gud vilka fotogeniska varelser!

Rubina gick bitvis SÅ HIMLA BRA! Haha, berättar mer sen!

Jag har ingen direkt lust att blogga för tillfället. Vet faktiskt inte varför. Men jag ska göra ett försöka iallafall!

I fredags tränade jag ju som sagt för Sten. Han satt upp själv och red (och bytte även till sin egen sadel) i ungefär 20 minuter. Därefter fick jag sitta upp igen (och Stens sadel fick ligga kvar!) och han kunde då visa mig lite mer hur jag ska göra, eftersom han själv känt på henne. Det gick tusen ggr bättre, och jag fick order att slappna av mycket mer i mina armar samt svanka lite mer för att hamna i perfekt lodrätt sits.
När jag väl gjorde detta så märktes det verkligen en jätteskillnad på Bina. Hon kändes mycket mer tillfreds och "vågade ta för sig mer". Det var en härlig känsla att känna att hästen var så nöjd.
Sedan kan jag även med stor sorg berätta att Sten behöll sin sadel när vi sedan skulle åka hem, haha :( Jag kommer inte ihåg vilke märke den var av, men den var fransk, och prislappen var tydligen inte den lägsta heller. Jag får helt enkelt nöja mig med min Knights-sadel.
En sak sak Sten sa som jag tyckte var skönt att höra var att han tycker att Rubina är en ganska svår häst (av lite olika anledningar). Det känns ändå lite bra, för då vet jag ju att jag inte rider helt och hållet som en kratta iallafall. Sedan kan man ju diskutera om inte alla hästar är svåra på sitt sätt..

Då går vi över till lördagen, när mamma tränade med Tösen och jag red Bina i paddocken (och skrittade ut för att återigen bli anfallna av den knäppa schäfern hos vår granne).


Jag älskar Schäfrar och tycker att de är otroligt fina MEN, jag
tycker inte om vår grannes hund. Den är bara korkad.
Ska väl också tillägga att den inte är så aggressiv som på bilden.

Mammas träning gick bra, och  jag var där en liten stund och tittade. Tösen är verkligen en fin häst, egentligen ser hon inte så mycket ut för världen, men för mig gör hon det. Så tråkigt att hon har en förtöjning i bakbenet..

Rubina gick fint, nästan lika fint som i fredags, med ett minus på galoppen som vi inte riktigt fick till på samma sätt. Mina armar var iallafall avslappnade för det mesta, det kan jag lova!

Igår vilade Rubina. Vad Tösen gjorde vet jag inte, jag höll inte riktigt koll på det. Mina föräldrar var borta hos Mimosa och hälsade på henne, och mamma märkte då att hon var ganska rejält svullen i ett av bakbenen. Kotan såg lite "bollaktig" ut nästan. Men hon visade inget tecken på smärta, eller haltade så vi tar det lilla lugna och ser vad det blir av det. Jag ska dit och kolla så fort jag ridit Rubina, vilket jag ska gå ut och göra nu.

Oj, vilket långt inlägg detta blev. Haha, jag kunde visst blogga ändå.

Träningen gick jättebra! Eller ja.. Sten red nämligen. Trodde inte han satt upp på sina elevers hästar men det gör han tydligen. Jag fick rida efter honom, och ja.. det var ganska stor skillnad! Får se om det sitter i till idag (hoppashoppashoppas).

Nu ska jag gå ut och hjälpa mamma att linda Tösens ben. Sen drar jag med henne och pappa och kollar på hennes och Tösens träning en stund.

Blir nog ingen mer uppdatering idag. Ska bara stanna en snutt på träningen, sen ska jag hem och rida Rubina. Sen ska jag göra mig iordning för togaparty, haha. Sååå, hörs imorgon!


Fast jag ska klä in mig i ett vanligt lakan. Det kommmer
bli...fint

Nu har jag kommit hem och ska gå ut och hämta Rubina i hagen. Om en halvtimma drar vi oss mot Skene. Jag hoppas inte att hon har rullat sig eller något annat kul, för då får jag brått...

Haha, hittade den HÄR artikeln från hippson precis. Måste läsa den sedan! Läs den om ni vill veta lite mer om vem jag tränar för!

Smell ya later!

Det gick så bra idag! Alla hästarna gick så jättefint!


Först hämtade jag Rubina och red ut henne i skogen. Vi hittade en ny slinga som gör att man slipper vända! Dessutom kom man ut på en grusväg i slutet av stigen vilket jag tycker är bra för då kan man kombinera underlagen lite, och det är ju lite lättare att galoppera på en grusväg än på en snårig, sumpig "stig"!

Sedan en liten fråga angående ridning på vägar. Hur kommer det sig att det ALLTID kommer en buss/traktor/stort fordon när jag ska rida ut på vägen? Hur lyckas jag pricka in det? När jag skulle rida upp på landsvägen så hann jag 20 meter innan jag ser världens bredaste husvagnsekipage komma körande. Det var bara att vända. När jag sedan vänt upp på vägen igen och återigen kommit 20 meter så kommer det en buss! Senare mötte vi även en mupp på rullskidor eller vad det nu kallas. Rullskidemuppen tog dock Bina förvånansvärt nog med ro.

När vi kom tillbaka från uteritten tog vi en sväng på ridbanan också, bara för att checka så att hon lyssnade som hon ska. Hon gjorde mig väldigt lycklig när hon faktiskt visade att hon verkade ha fattat vad tisdagens träning handlade om! Hon gjorde allt jag bad henne om utan protest eller sura miner och allt kändes harmoniskt. Det enda jag kunde anmärka på var att hon kändes lite dåsig och trött.. Vet inte vad det kan ha berott på, men jag hoppas att det bara var för dagen.


Efter jag ridit på Rubina gick jag och pappa och hämtade Sickan och Tösen. Vi gjorde iordning dem och gav oss sedan iväg på en liten skritt/ledtur. Pappa red på Tösen och jag ledde Sickan.
Vad många kanske skulle tycka är konstig är att Sickan är den som föregår med gott exempel varje gång vi är ute. Tösen hittade på allt möjligt konstigt; tvärstannade och backade, skyggade för småsaker med mera. Sickan rörde inte en min åt någonting. Världens tryggaste häst som sagt!


När vi kom tillbaka svängde pappa in på banan och jag släppte ut Sickan till "rasthagen" tillsammans Bina.


Jag hjälpte sedan pappa lite med ridningen, gav tips på övningar osv. Det blir ju så extremt mycket lättare att få struktur på ridpassen om man har någon övning att gå efter. Ridpasset gick finemang och pappa var riktigt nöjd. Det var Tösen också kan jag lova. Tösen har nämligen vissa tecken på när hon går bra/är nöjd, nämligen:

- Börjar fisa ohämmat när hon börjar slappna av
- Slutar titta på saker som inte finns
- Gäspar ohämmat så fort hon är klar med passet

Tösen är en riktig arbetsmyra. Så fort man sitter upp slår hennes psyke om totalt och hon går från att vara en grinig gammal satmärr på ständig jakt efter mat, till att vara en otroligt positiv och ambitiös sporthäst som verkligen söker arbete.



Tösen är en av de roligaste hästarna jag ridit i mitt liv. Hon är en
riktig klippa!

Detta är nog den äldsta bilden som finns på mig och Rubina. Här är
hon sex år, snart sju och jag hade haft henne i ungefär ett halvår.
(Vi kunde ingenting. Inte mycket iallafall.)

Don't mind the military tank top... ;D

Kul att det är prima väder när jag åker från min pojkvän, och när jag sedan kommer hem till hästarna så börjar det blåsa och mulna.

Idag har jag hur som helst planerat att värma upp Bina i skogen för att sedan repetera lite av det vi gjorde på träningen i tisdags. Vad tränade vi då på i tisdags kan man undra? Jo, att Bina skulle lyssna och det mina vänner, det är något som hon har svårt för.. Så ja, det kan bli lite svårigheter idag. Men övergångar och halvhalter löser allt, eller hur?

NH (Natural Horsemanship) är ju en träningsform/ridstil som många fått upp ögonen för mer och mer. Jag är definitivt ingen expert på området men jag har beskådat (haha, ja, min svenska kommer från 1800-talet emellanåt) både riktigt skickliga utövare, men också.. inte så skickliga utövare.

Min åsikt är att NH är ett fantastiskt sätt att träna sin häst på, och en väldigt bra sätt att förstå hästen på. MEN, det verkar finnas en hel del som inte riktigt vet vad de sysslar med när det "tränar NH". Ibland ser det rent av farligt ut. Eller så gör hästen som den själv vill eller hänger med lite grann på ryttarens noter, bara för att den har lust just då.

Är det någon mer som har sett något liknande?

Nu är väl inte jag rätt person att bedömma huruvida (gammelsvenska igen, vad är detta..) man tränar NH på rätt sätt för jag själv vet knappt heller något om det hela. Men efter 11 år av hästvana så är man ju ändå helt okej på att förstå hästarnas kroppsspråk ganska bra.

Vart jag ville komma med detta vet jag inte riktigt. Jag skulle själv vilja pröva på att utöva NH lite mer, men i sådana fall skulle jag helst vilja lära mig av någon som är riktigt duktig på det, och vet vad den gör.

Och en sista grej. Är det inte NH vi håller på med varje dag med hästarna egentligen? Eller det flesta av oss iallafall. Enligt mig är den största tjusningen med hästar att försöka förstå vad de tänker och varför de reagerar som de gör, och det är förståelse jag strävar efter, varje millisekund av ett ridpass, varje ögonblick tillsammans med hästarna.


(Ett lik) Sittandes bredvid en liggande Sickan i rasthagen. En häst som
är tryggare med sig själv får man leta efter (det sitter ju för sjutton
ett lik bredvid henne och hon ligger ändå kvar?! Hehe).

Nu är det natti natti!

Idag blir det "rengöring" (låter som om hon är en sak) av Rubina! Fast det är nästan för sent nu, jag får se om jag kanske ryktar henne riktigt ordentligt istället så hon inte blir kall. Solen har ju nästan gått ned..
Kul att jobba från 9-19. Eller ja, en så länge går det an, för nu är det ju iallafall helt ljust när man åker till jobbet och precis innan skymning när man åker hem, men sen till vintern? Usch säger jag.

Förresten så får Bina en välförtjänt vilodag idag. Jag har inte kollat i arkivet när hon vilade sist, tror det var i onsdags eller torsdags förra veckan. Men sedan dess har hon gått non-stop minst en timma (skritt inräknad) varje dag så idag får hon vila. Vi ska rida för Sten igen på fredag också, så känner att hennes muskler ska få återhämta sig emellan gårdagens hårda pass och fredagens, förmodligen lika hårda pass.

Nu tänkte jag iallafall gå ut och pyssla lite med Sickan och sedan blir det en (nu konstaterad) rykt för Rubina!

Angående Tösen så var pappa i full gång med att rida henne när jag kom inkörande på gårdsplanen, och hör och häpna, han hade hjälm! Jag vet inte varför, men jag tycker det ser mycket proffsigare ut med hjälm. Jag vet inte var jag har fått det ifrån, för många av dagens elitryttare rider ju tyvärr utan hjälm utanför tävlingsbanan. Det är bara att hoppas på att fler och fler börjar följa det goda exemplet att använda hjälm, särskilt de som är förebilder för många!


Det är sällan man ser Anky med hjälm..


Förresten, om det är någon som är mycket insatt i TR som läser detta;

Får man använda hjälm istället för hatt i de högre klasserna i dressyr?

Jag har bestämt mig, men det känns hemskt tråkigt.

Vi passar helt enkelt inte ihop, och allt blev fel från början.

Nu är jag inne och äter lite. Behövs innan jag drar igång. Ska rida på Tösen också nu innan för det blir för sent att rida efter.

En sak jag har tänkt på ganska mycket under mitt ryttarliv är ridning till musik. Nu menar jag inte kür utan vanlig musik som är på radion när man rider i ett ridhus.

Visst går det mycket bättre om det kommer en låt man tycker om? Eller en låt med mycket bas och en tydlig takt i?

Det är iallafall vad jag tycker. Dessutom har jag märkt att vissa hästar går bättre till viss musik. Min gamla häst Mimosa gick mycket bättre när det var musik med mycket bas på radion. Tösen verkar känna rytmen i Shakiras musik, eftersom hon nästan rör sig efter musiken då.

Rubina dock, verkar inte bry sig om musik så mycket, henne har jag inte märkt någon skillnad på. Det är mest om det kommer en låt som jag själv tycker om som jag kanske blir lite mer peppad och hon då i sin tur också känner av det, men annars inte.

Detta är iallafall en av nackdelarna med att inte rida i ridhus så mycket, man missar det där med musiken, som gör varje ridpass till en ännu större upplevelse.


Tösen går bäst till latinomusik, enligt mig iallafall.

Nu ska åka hem om bara en liten stund och börja fixa inför träningen idag. Har en del att putsa och fixa med innan och det är skönt att ha lite tid på sig!

Ikväll kommer jag även förmodligen att ha tagit mitt svåra beslut och jag är väldigt spänd på vad Sten har att säga om det hela. Vill höra hans åsikt innan jag bestämmer mig!

Lite bilder från ett ridpass förra veckan:


Man får passa på när hon står rakt med alla sina ben, det händer inte
ofta..




GAH, på mitt huvud, upp med det! Här ska tejpas. Och vad min
högerarm gör, det vet jag inte riktigt.'

Jaja, nu ska jag dra mig iallafall. Wish me luck!

Nu är jag äntligen ledig i två dagar. Jobbar 9-19 på onsdag nästa gång, men sen blir det inget mer denna veckan.

Såå, nu är jag hemma och det är dags för en ridtur på Rubina. Det blir nog en blandning av ute och på banan idag. Känner att jag vill rida fram ute eftersom det ändå kommer bli en del paddockharvande (nötande i paddocken) denna veckan.

Vi har två Sten-träningar framför oss i veckan, en imorgon kl 18 och en på fredag kl 14. Känner verkligen att det behövs nu för det går verkligen inte bra för oss i dressyren just nu...

Jag har även tagit ett väldigt svårt beslut som jag har gått och funderat över i nästan två år. Vet inte ännu om jag vill skriva det här så det får vänta ett litet tag tills jag är helt säker.

Hmm, vad kan jag skriva mer? Jo, att Mimosa ska verkas, kanske inte så intressant, men så är det, haha. Sist vi verkade henne måste det ha varit den insektsrikaste dagen på hela sommaren. Även fast vi tog in henne i stallet så flög bromsar och blinningar med, de som alltid brukar stanna utanför. Helt galet var det. Men vår duktiga hovis lyckades iallafall verka henne ändå, så det löste sig! Denna gången blir det säkerligen en mindre spänningsfylld verkning, haha.


En 3 år gammal bild på Rubina.

Har inte alls problem med att gå och lägga mig i tid. Okej, nu kom jag ju inte hem från jobbet förrän vid halv ett, men iallafall.

Rubina gick okej förut, red ut det mesta av passet. Vi tittade på kosspojkarna uppe i skogen! Har tyvärr ingen sladd till min mobil här så jag kan föra över bilder men söta var de iallafall! Väldigt nyfikna på vad Rubina var för något. Så fort hon rörde minsta min så backade de undan så snabbt de bara kunde.
På vägen tillbaka red vi förbi grannhunden som tyckte det var helt okej att göra ett utfall mot Rubina och skrämma henne så hon näst intill kröp ur skinnet. Resultat = Rubina reste sig och knockade mig på kindbenet -> känns som jag tuggat tuggummi en vecka i sträck.

Mamma tränade på Tösen idag, jag hann inte se det pga jobb osv, men jag fick höra att det gick helt okej. Tösen var lite stel, men annars fin!

Ridningen har känts lite halvdan de två senaste dagarna, vet inte varför, men tror att det beror mest på mig. I onsdags jobbade jag 15.00-00.15, torsdags 05.45-15.00, igår 15.00-00.15, samma idag, och imorgon blir det ännu en stängning. Jag har absolut inget liv de dagarna jag stänger. Är en hopplös nattmänniska som aldrig lägger mig när jag ska, därmed går jag inte upp i tid -> hinner inte med så mycket innan jag börjar vid 15 igen...

Hur som helst! Imorgon tänker jag rycka Rubinas man lite och sedan rida ett riktigt seriöst och koncentrerat dressyrpass. Hinner jag så ska Rubina även få ta ett bad, men det blir om jag hinner det.
Ska även försöka ta mig till Mimosa och pyssla lite med henne. Känns inte riktigt okej att rida på henne, även om man fått tillåtelse av veterinär att skritta och trava. Eller, det känns inte okej att rida tillsammans med andra, som har ett helt annat tempo. Mimosa vill gå i sin takt, och det känns fel att skynda på henne när man vet att hon är jättestel i sin bakkärra (hon har spatt). Kanske går ut och leder henne eller något sådant!

Så, det var mina nattankar det, hoho! Nu ska vi se om jag kan sova. Fick tvinga i mig  espresso (hatar kaffe och espresso är mest konctrerat så då blir det det) på jobbet för att inte somna stående. Nä, men tyst nu och sov för sjutton.


Lilla Mimsan i början av sommaren. Det hade ösregnat i flera dagar
här, och Mimosa är den frusnaste häst jag känner, därav täcket.