...
Har inte alls problem med att gå och lägga mig i tid. Okej, nu kom jag ju inte hem från jobbet förrän vid halv ett, men iallafall.
Rubina gick okej förut, red ut det mesta av passet. Vi tittade på kosspojkarna uppe i skogen! Har tyvärr ingen sladd till min mobil här så jag kan föra över bilder men söta var de iallafall! Väldigt nyfikna på vad Rubina var för något. Så fort hon rörde minsta min så backade de undan så snabbt de bara kunde.
På vägen tillbaka red vi förbi grannhunden som tyckte det var helt okej att göra ett utfall mot Rubina och skrämma henne så hon näst intill kröp ur skinnet. Resultat = Rubina reste sig och knockade mig på kindbenet -> känns som jag tuggat tuggummi en vecka i sträck.
Mamma tränade på Tösen idag, jag hann inte se det pga jobb osv, men jag fick höra att det gick helt okej. Tösen var lite stel, men annars fin!
Ridningen har känts lite halvdan de två senaste dagarna, vet inte varför, men tror att det beror mest på mig. I onsdags jobbade jag 15.00-00.15, torsdags 05.45-15.00, igår 15.00-00.15, samma idag, och imorgon blir det ännu en stängning. Jag har absolut inget liv de dagarna jag stänger. Är en hopplös nattmänniska som aldrig lägger mig när jag ska, därmed går jag inte upp i tid -> hinner inte med så mycket innan jag börjar vid 15 igen...
Hur som helst! Imorgon tänker jag rycka Rubinas man lite och sedan rida ett riktigt seriöst och koncentrerat dressyrpass. Hinner jag så ska Rubina även få ta ett bad, men det blir om jag hinner det.
Ska även försöka ta mig till Mimosa och pyssla lite med henne. Känns inte riktigt okej att rida på henne, även om man fått tillåtelse av veterinär att skritta och trava. Eller, det känns inte okej att rida tillsammans med andra, som har ett helt annat tempo. Mimosa vill gå i sin takt, och det känns fel att skynda på henne när man vet att hon är jättestel i sin bakkärra (hon har spatt). Kanske går ut och leder henne eller något sådant!
Så, det var mina nattankar det, hoho! Nu ska vi se om jag kan sova. Fick tvinga i mig espresso (hatar kaffe och espresso är mest konctrerat så då blir det det) på jobbet för att inte somna stående. Nä, men tyst nu och sov för sjutton.
Lilla Mimsan i början av sommaren. Det hade ösregnat i flera dagar
här, och Mimosa är den frusnaste häst jag känner, därav täcket.
Rubina gick okej förut, red ut det mesta av passet. Vi tittade på kosspojkarna uppe i skogen! Har tyvärr ingen sladd till min mobil här så jag kan föra över bilder men söta var de iallafall! Väldigt nyfikna på vad Rubina var för något. Så fort hon rörde minsta min så backade de undan så snabbt de bara kunde.
På vägen tillbaka red vi förbi grannhunden som tyckte det var helt okej att göra ett utfall mot Rubina och skrämma henne så hon näst intill kröp ur skinnet. Resultat = Rubina reste sig och knockade mig på kindbenet -> känns som jag tuggat tuggummi en vecka i sträck.
Mamma tränade på Tösen idag, jag hann inte se det pga jobb osv, men jag fick höra att det gick helt okej. Tösen var lite stel, men annars fin!
Ridningen har känts lite halvdan de två senaste dagarna, vet inte varför, men tror att det beror mest på mig. I onsdags jobbade jag 15.00-00.15, torsdags 05.45-15.00, igår 15.00-00.15, samma idag, och imorgon blir det ännu en stängning. Jag har absolut inget liv de dagarna jag stänger. Är en hopplös nattmänniska som aldrig lägger mig när jag ska, därmed går jag inte upp i tid -> hinner inte med så mycket innan jag börjar vid 15 igen...
Hur som helst! Imorgon tänker jag rycka Rubinas man lite och sedan rida ett riktigt seriöst och koncentrerat dressyrpass. Hinner jag så ska Rubina även få ta ett bad, men det blir om jag hinner det.
Ska även försöka ta mig till Mimosa och pyssla lite med henne. Känns inte riktigt okej att rida på henne, även om man fått tillåtelse av veterinär att skritta och trava. Eller, det känns inte okej att rida tillsammans med andra, som har ett helt annat tempo. Mimosa vill gå i sin takt, och det känns fel att skynda på henne när man vet att hon är jättestel i sin bakkärra (hon har spatt). Kanske går ut och leder henne eller något sådant!
Så, det var mina nattankar det, hoho! Nu ska vi se om jag kan sova. Fick tvinga i mig espresso (hatar kaffe och espresso är mest konctrerat så då blir det det) på jobbet för att inte somna stående. Nä, men tyst nu och sov för sjutton.
Lilla Mimsan i början av sommaren. Det hade ösregnat i flera dagar
här, och Mimosa är den frusnaste häst jag känner, därav täcket.
Kommentarer
Trackback
